- rollercoasterride -
Det bara kommer över mig som en våg och det finns inte mycket jag kan göra åt mer än att försöka hålla distansen till det, försöka se det på håll.. Men jag känner mig så låg.. Och likgiltig till vissa saker. Dessa hormonförändringarna är väldigt påfrestande, det ska bli skönt när de väl går över. Och under tiden behöver jag stöd i form av förståelse.
Jag behöver inga "hang in there"-peppningar för det gör jag redan så mycket jag förmår och för allt jag är värd. Jag behöver inte heller några "snart-är-det-över"-ord även om jag vet att man bara menar väl. Det jag behöve
r är förståelse och empati, framförallt att låta mig vara som jag är utan press om att "rycka upp mig" för det väcker bara ännu mer frustration. Min sinnesstämning har ingenting att göra med inställning eller otacksamhet inför vad som kommer att komma. Jag är i grunden lyckig över vad som väntar. Utan min sinnesstämning beror på hormonella kemiska processer som är en följd av min gravidititet och som jag inte kan göra någonting åt just nu. Hur mycket jag än vill, hur mycket jag än önskar.Jag ber inte om medlidande och "tycka synd om" utan enbart lite förståelse och tålamod, att låta mig få ventilera mig ibland och känna att någon lyssnar. Jag behöver detta utrymmet nu att bara få vara och jag kan inte poängtera mer att jag aldrig någonsin menar något illa, om det nu skulle uppfattas så. Jag behöver också att inte bli lämnad ensam, jag ber nämligen inte om distans, utan nu behöver jag verkligen mina nära och kära omkring mig. Jag behöver känna att det finns lite styrka omkring mig nu när jag är svagare. För den som någonsin är svag i min närhet kan alltid räkna med att jag finns där.
Don't get me wrong, jag har mina glada stunder. Mina små lyckorus rentav fyllda av längtan som är minst lika överväldigande.
Men desto mer omvälvande blir då dessa väldiga dalar som kommer stundom och som gärna griper tag om mig en längre stund. Man vill lägga upp en stark fasad men this rollercoasterride get's lonely at times. I love company so feel more than free to join me on one of life's many overwelming rides.
- ryggskott -
Så igår kom dagen då S skulle flyga tillbaka till USA.. :( Inget skoj alls! Som jag sagt förr så vänjer man sig så snabbt vid att ha henne här, det känns som vanligt och sen åker hon igen. Tråkigt. Men fick ha henne hemma en stund iallafall och det har varit jätte roligt! Kul att hon kunde komma till Sverige en runda innan jag och N fått vår lille Mio så hon hann se en en gång till utan bebis. Var ju i somras hon såg mig sist, som sagt. :)
Hursomhelst vaknade jag ju tidigt igår, som jag skrev om i förra inlägget, och bestämde mig då för att göra iordning i Mios rum som hittills varit ett slags förvaringsutrymme. N hade lyft ut tunga lådor kvällen innan och förberett på så sätt så jag kunde pyssla med resten sen så jag behövde inte lyfta något iallafall. däremot blev det en himla massa spring fram och tillbaka i lägenheten, packade upp en hel del som jag la på plats, en hel del böja sig ner och upp osv. Var nästan helt färdig med rummet (!!!) när jag var tvungen att börja göra mig iordning inför att bli upphämtad av S och C kl.12.00 för att luncha.
Det blev Espresso House där jag intog en Vanilla Latte och en Kyckling/Bulgur-sallad, gott. :) Efter det blev det en vända till Ikea och sen Väla. Innan vi stack från Väla passade jag på att handla mjölk och potatis som jag fick hjälp med att bära av snälla S och C. När vi väl sagt Hejdå på parkeringen utanför mig vandrade jag uppför trappan mot lägenheten, plockade in maten och satte igång och tvättade lakan. Sen fortsatte jag med att laga mat och så hängde jag tvätten. Jag var alltså på benen enormt mycket igår.
När N väl kom hem från jobbet vid 21.00 kunde jag inte stå upprätt längre och knappt gå. Jag fick stå och hänga över diskbänken medan maten lagades så N tog över så fort han kom hem och drog fram en stol åt mig istället. Efter det blev det bara värre och värre och natten sedan var hemsk. Det strålade och värkte i ryggslutet, krampade konstant och jag var stel. Kunde knappt röra mig och hade knappt någon muskelstyrka för att vända mig pga smärtan och mådde illa på grund av den. Kunde knappt sova och när jag väl somnade men sen vaknade för att gå upp på toaletten hade jag riktigt ont, var stel och kunde knappt gå.
Var sängliggandes större delen av dagen idag och när jag pratade med pappa, som drabbats av detta 2 ggr, visade det sig att det jag fått var inget mindre än ryggskott..!
Tydligen behöver det inte "smälla till" i ryggen för att det ska vara ryggskott man drabbats av och det kan komma av överbelastning och även felaktig rörelse - båda sakerna lyckades jag med igår. Mina symtom var tydligen "typiskt ryggskott" så det var inte konstigt att jag hade så fruktansvärt ont i ryggen. Blev riktigt rädd stundom över hur lite jag kunde röra mig och om jag på allvar förstört min rygg.
Det känns något bättre nu men idag har jag verkligen inte rört mig, bara legat i sängen och suttit i soffan. Men tror jag verkligen behövt det, vill ju inte riskera att det håller i sig längre än nödvändigt eller blir värre.
- sleepy early morning -
Har varit vaken, mer eller mindre, sedan 05.45. Kände mig klarvaken men ändå som att jag ville sova vidare samtidigt som jag kände sådant blodsockerfall. Ville inte gå upp egentligen för tänkte att jag skulle vakna för mycket för att somna om men gick ändå upp när N gick upp vid 06.15. Åt en macka och gjorde en kopp té som jag sedan satte mig i sängen med när N gått.
Tittade på lite på Nanny och sedan Vakna med The Voice, vände mig om och försökte sova. Javisst, lönlöst. Så nu är jag uppe istället och har tänt ljus på bordet i vardagsrummet och kollar vidare på Vakna med The Voice. NU börjar jag däremot bli sömnig så får se om jag håller mig vaken tills jag ska iväg och luncha med kära S eller om jag sover en stund innan.
Igår var frustrationen enorm när det 
kom till att plugga..! Så N föreslog när han kom hem från jobbet att jag kanske bara borde gå och småpyssla med den lilles rum för att sedan kunna koncentrera mig på pluggandet. Och, förutom att jag har så ont om tid, så lät det vettigt faktiskt. Jag behöver nog kanske bara få något av det ur huvudet för att kunna fokusera på pluggandet sedan, för som det är nu tänker jag bara på rummet hela tiden och alla förberedelser som ännu inte är gjorda.
Usch, idag är sista dagen S är här sen åker hon tillbaka till USA imorgon.. Tiden har gått så fort, alldeles för fort!! :( Men det har varit jätte roligt att ha henne här en stund iallafall och till sommaren ses vi igen. :) Tänk, då är min lille bebis redan 3-4 månader gammal.. Otroligt! :D
Apropå S och min kommande lille son så fick han en liten present av S förra veckan som jag glömt visa; en supersöt giraff som är en snuttefilt-/napphållare! Så gulligt, tack igen S!
- skype med bror -
Har sedan jag gått upp försökt peppa mig själv till att plugga men det känns hopplöst idag.. Måste få klart någonting idag iallafall. Har trots allt diskat halva disken men kände att jag fick sätta mig ner sedan, gör så ont i ryggen efter ett tag att stå så lutad som man får göra nu eftersom magen är i vägen. ;P Så tänkte fixa resten om en stund. Tänkte också om jag skulle sätta igång och tvätta babykläder och lakan så det är gjort.
En annan tanke som funnits hos mig idag är hur vissa människor vägrar att släppa vissa saker i det förgångna för framtidens skull, för att gynna framtiden och för att det som finns framför är värt det. Och hur lite man kan påverka vissa av dem för att man inte är i direkt kontakt med dem men hur deras beteende påverkar ens egna liv så mycket ändå. Man skjuter ifrån sig och man distanserar sig men någonstans irriterar det ändå för att det är något som påverkar en oavsett vad man gör, det hela ligger liksom i någon annans händer. Jag får helt enkelt lägga min tillit hos det som ligger närmare mig och förlita mig på att det hålls intakt och inte låter sig påverkas av det negativa. Så nu när jag fått det av mina axlar..
Skypade med min bror igår som är på Nya Zeeland, kunde inte höra honom men såg honom iallafall. Han hörde och såg mig. Det var trevligt, är väldigt tomt utan honom hemma stundom. Han och hans flickvän S berättad
e att de simmat med delfiner men att de tydligen var ganska krävande att roa, haha! De hade fått göra alla möjliga konster, tricks och dessutom fåt sjunga för att underhålla delfinerna! :D Jag hade föreställningen att det var ca 5-6 stycken kanske men icke, det var runt 100-300 delfiner!! Kan ni ens föreställa er det?! Måste varit en helt otrolig upplevelse! :DN frågade mig igår när vi pratade med min bror om jag tänkt något på vem som skulle bli gudföräldrar till vårt barn varpå jag svarade Ja.. Visade sig att N också tänkt på det och sa då att han tyckte vi borde fråga min bror och hans flickvän..! Jag blev så otroligt glad för det är samma tanke jag haft när jag tänkt på det av och till på sistone! :D
Så jag och N frågade bror och hans flickvän S över Skype igår om de ville bli gudföräldrar till vår lille bebis som snart är här.. :D De verkade bli glada och S sa att hon blev rörd. :)
- sleepy late night -
Ja, då sitter man här kl. 00.50 och tänker samtidigt som man känner sig helt tom i huvudet.
Var så oerhört trött för en liten stund sedan och är egentligen fortfarande trött både i kroppen och i tankarna men har en känsla av att det kommer ta mig en liten stund nu att somna.
Det har varit en tung dag fysiskt, har haft konstant ont av foglossningen och känt mig fullständigt utpumpad på energi - även mentalt. Det som är en tröst sådana här dagar är när lille bebisen rör sig för fullt i magen, nästan lite som om det är för att säga Hej och pigga upp en lite :) Men jag har pluggat på så gott jag kunnat ändå, blev inte färdig men skrev en hel del. Har dock suttit och tänkt på en hel del annat och stundom suttit och glatt mig rätt mycket åt vissa saker faktiskt.
Men har försökt se en del mindre positiva saker positivt också men vid en viss punkt blir jag bara less. Verkligen bara less. Kan också bli väldigt förvånad över vad som tar åt folk ibland. Det är något av ödets ironi hur vissa incidenter kan bekräfta att man haft rätt angående något som stört en längre tid. Sen är det också ironiskt hur saker kan slå ner i huvudet på en när man försökt tänka positivt om en viss sak och plötsligt får en att känna att det var lönlöst att tänka positivt om det från början. Att man faktiskt har anledning att tycka att vissa saker är negativa och reagera därefter. Mest av allt blir jag så less på bristen på respekt och jag blir så förvånad över hur fort folk släpper på respekten vilket faktiskt gör det hela tusen gånger värre. Hur folk är villiga att göra låga saker så fort.
Jag har väl egentligen ingen slutkläm på detta inlägget, ville mest bara skriva av mig en tanke i bloggen som är mitt enda sällskap i natt. Ska väl krypa ner under täcket nu, think good thoughts och att det är en ny dag imorgon då bland annat rutinbesök på MVC väntar.
Godnatt gott folk, hoppas ni sover gott.
- mantra : school is good, school is good -
Med skolan går det långsamt framåt men känner mig ibland väldigt överväldigad över hur mycket som ska göras till den kursen på så kort tid.. Får hjärtklappning bara jag tänker på det faktiskt.
Har skickat in allt i "Källkritiska övningar" iallafall, det var mycket mer omfattande än vad jag först trodde. Känns bra att vara klar med den delmodulen iallafall. Den är 1 av 5 delmoduler och utgör ungefär 1/8 av kursen. Fick MVG på den iallafall så det är jag mycket glad för!
Ska sätta igång med "Analysövningar" nu som också utgör ungefär 1/8 av kursen. Sen väntar ett prov i "Idéer om samhället" som utgör 1/6 av kursen och ett temaarbete som utgör 1/6 av kursen. Sen kommer det värsta; ett massivt prov på i princip hela 1900-talet som utgör ca 1/3 del av kursen.. Så ni kan ju tänka er hur mäktigt detta är på de 3 ½ veckorna som är kvar. Blä.
Åh, det finns så mycket annat som jag vill göra och som jag går runt och tänker på! Så länge det är inlämningsuppgifter och saker som ska skrivas, Okej. Men när det handla om prov, då känns det nästan omöjligt för mig just nu. Finner inte koncentration och jag minns ingenting, det fastnar inte. :,(
Tycker det är svårt att ha inställningen också att "det går som det går". För mig är det mest att det måste gå, det finns inga alternativ. Och det är det som stressar mig och som förmodligen inte gör min koncentration bättre..
Nä, ska sätta igång nu med nästa delmodul och göra så mycket jag orkar.
- rise and shine or something like it -
et samma sak igen så jag känner mig inte alls utvilad. Gick upp nu ändå för tänkte jag kunde sätta igång med pluggandet och kanske sova en stund med N sen när han kommer hem från jobbet, om han vill. :)Började dagen med ett glas juice och mitt dagliga intag av 4 järntabletter, mums! Tänkte nu göra iordning en ostmacka och sätta igång och skriva. Härnäst på schemat står Analysövningar och Källkristiska övningar. Vet inte om jag lär hinna med båda idag, skummade igenom dem igåroch de är rätt omfattande men det hade ju varit drömmen att kunna skicka in båda idag.. Hur var det nu med våra krav på oss själva, Y? ;P
Höll egentligen på att plugga inför ett prov igår som jag hade velat fått gjort idag men är så disträ att jag inte kan memorera någonting, frustration! Så jag tänkte att jag hoppar på inlämningsuppgifterna istället så kanske det är lättare att komma igång. Det här med min okoncentration, PB som N också kallar det, går mig på nerverna stundom. PB = Pregnancy Brain.
Man är ibland helt borta och minnet är i vissa stunder urkasst. Ringde CSN igår för att höra om min ansökan och be dem skicka intyg på att jag haft studiemedel HT-2008 men när jag kom fram hade jag helt glömt bort vad jag skulle säga. Och hur mycket finns det att säga till CSN egentligen? Så efter lite stammande och "Ehh":ande så kom jag på båda sakerna otroligt nog, även om den andra saken koms på i sista sekund. Hehe.
Nä, om man skulle komma igång då? :)
- at the end of the day -
Precis ätit en ostmacka och druckit ett glas O'boy. Vet nu inte riktigt vad jag ska göra; om jag ska plugga lite till eller bara göra iordning en kopp té och titta på lite på TV för att sedan faktiskt lägga mig. Kanske somnar lättare idag och sover lite bättre..? Risken finns att det blir en sen natt om jag sätter igång och pluggar lite till nu.. Hrm.
Annars i helgen så har både S och C varit och hälsat på, nice! C tog med sig glass, maränger, chokladsås, bananer och strössel så vi alla åt marängsviss och lagom till N kom hem från jobbet tittade vi på DVD:n med Björn Gustafsson för C hade en kod man kunde använda på cdon.com. :D Det var sjukt kul! Som C skrev i sin blogg; att man kan ha så himla kul åt en Arn-wannabe som skriker "Dansken är här!" hundra gånger samtidigt som hästen han sitter på inte alls vill lyda. Haha! Sen hade vi också vansinnigt kul åt hans karaktär Benjamin som alltid ger 4 av 5 Toasts och tummen upp! ;D
- slow day -
Så, nu när jag fått det off my chest.. :P Överlag är väl saker och ting ganska Okej förutom att det finns en del stressfaktorer, känner mig för trött för att engagera mig men såklart gör jag det ändå. Vissa saker bara måste göras.
Om man kanske skulle göra sig en kopp kaffe för att piggna till lite..? :)
Var iväg och fikade igår med en av mina bästa vänner, S, som är hemma tillfälligt då hon annars bor i USA. Vi mötte då också upp en annan vän som vi inte träffat på länge, Å. Det var trevligt, behöver sådana mysiga inslag i min vardag nu så man kan bygga upp lite energi och få lite annat att tänka på för en stund. :)
Kanske hade varit en idé att rita ner ett schema på den tiden som är kvar att fixa klart min kurs på så att jag har en bättre överblick och inte håller allt i huvudet.. Hm.
Apropå skola, idag hade en annan av mina bästa vänner sin första dag på Lunds Universitet! Vi läste Omvårdnad tillsammans och hon fick nu i vintras beskedet att hon kommit in på Sjuksköterskeprogrammet i Lund, yay! Väldigt glad för hennes skull, så duktig hon har varit och förtjänar det verkligen! :D Ska bli skoj att höra hur det gick, måste varit himla nervöst.. Spännande också, nu är hon verkligen på väg. :)
Ja, det ska bli kul den dagen man själv får ett positivt antagningsbesked. Om det så blir socionom, psykolog eller apotekare. Men först kommer det största i mitt liv hittills; att få träffa ett nytt litet liv som jag varit med att skapa. Ett litet liv som kommer att vara det vackraste jag någonsin sett och som jag med alla medel ska ge den bästa tillvaron. Min och N's fina son. :)
- serendipity -
Välkommen till min nya blogg :)
Har bloggat sedan några år tillbaka och har fram till nu haft en annan blogg. Efter diverse händelser har jag dock bestämt mig för att skapa en ny blogg och få lite av en nystart. Man kan ibland behöva börja om från början efterhand som tiderna förändras och man kan väl säga att jag kommit till en sådan punkt nu.
Ens liv förändras hela tiden genom allt som kommer i ens väg och inte minst människor kommer och går. Vissa människor är något extra för en och kommer alltid finnas i ens liv, andra hör till vissa perioder i ens liv men man växer ifrån varandra, en del kanske bara skulle bidra med något för tillfället för att sedan vandra vidare.
Jag pratade med en av mina bästa vänner S om vilket namn bloggen skulle få, satt och funderade en stund och kunde inte riktigt komma på något som symboliserar mig men ändå sätter fingret på vad den här nystarten innebär. S föreslog "något med filosofi" och ja, så långt lät det bra då filosofi är något som ligger mig varmt om hjärtat. S kom sedan med förslaget "serendipity" vars betydelse jag ärligt talat inte hört om tidigare.
S gav mig en länk där jag läste om begreppet som tydligen är svårt att riktigt definiera men närmsta förklaringen var "fortunate chance". Jag läste vidare och ordet står för när du letar efter något men finner något helt annat på vägen som ger dig något, kanske ännu bättre, istället. Genom att du sökt något har du på vägen istället fått a fortunate chance att finna något annat värdefullt.
Jag satt och tänkte på det ett tag men det krävdes inte speciellt lång tid för att konstatera att serendipity - fortunate chance var blivande namnet på min nya blogg. För visst är det väl så; att om du bara är tillräckligt öppen, uppmärksam och nyfiken för vad livet har att ge dig och vad som finns på vägen mot dina mål så kan du stöta på en hel del andra lyckosamma chanser!
Många saker kanske inte känns bra från början, man undrar kanske hur vissa saker och händelser kan leda till något gott men förbli öppen and you may be surprised. :)
I mitt liv har det sedan något år tillbaka skett väldigt mycket som förändrat min tillvaro, många gånger väldigt mycket och speciellt en av händelserna enormt mycket. En hel del av dessa förändringar skulle jag vilja påstå har varit just fortunate chances. :)
